Bahá’í-tron i Sverige 100 år |
Louise Melander Erickson
De första bahá'íer i Sverige
En svensk-amerikanska, Louise Melander Erickson (1871-1960), fick
vid grundläggningen av templet i Wilmette, Chichago 'Abdu'l-Bahá´s
uppdrag att "ta ett spadtag för Sverige och Norge".
Redan åren 1900 och 1905 hade Louise Erickson stått i
förbindelse med honom och 1908 gjorde hon sin första resa
till hemlandet.
År 1917 gjorde Louise Erickson en förnyad visit, och denna
gång donerade hon bahá'í-litteratur till Kungliga
Biblioteket i Stockholm och universitetsbiblioteket i Lund… Louise
Erickson från Månstad (Tranemo) i Västergötland
kan betraktas som den första bahá'í-pionjären
i Sverige.
Tidigt möte med bahá'í-tron
Louise M. Erickson föddes 12 december 1871 i Månstad, Älvsborgs
län i Sverige. Allmän skolgång hade då börjat
komma igång i Sverige och hon hade några år i skolan
och lärde sig att läsa och skriva. Redan då hon var
13 år, flyttade hon till väst USA och arbetade som massör.
Hon berättade hur svårt livet var och att skulle hon överleva
skulle hon vara tvungen att ha "vassa armbågar".
I USA träffade hon första gången på bahá'í-tron
men att som bibeltrogen tyckte hon det var svårt att tro på
det nya budskapet tills hon en dag i en uppenbarelse förstod
att anden var som vatten som rör sig och är kännetecknet
på liv. Men det fanns ingen betydelse var du fick dricka vattnet.
Och bahá'í var som att dricka ett glas vatten.
Hon accepterade bahá'í-tron utan att ha tillgång till mer än några fragment av Bahá'u'lláhs undervisning. Hon hade fått ett brev från 'Abdu'l-Bahá år 1900, genom Mr Hugh Cole, som var på besök i Haifa, och även ett brev år 1905. År 1908 kom Louise Erickson tillbaka till sitt hemland, Sverige, men hon snart reste till USA igen då "det mörka var alltför deprimerande".
Lade ner grundsten för Bahá'í-tempelet
Då grundstenen till Bahá'í-templet i Chicago blev
lagt ner år 1912 fick Louise känslan av att inte släppa
fram i folkmassan. Då ropade 'Abdu'l-Bahá på henne:
"Kan Louise Erickson komma framåt" och "lyfta
jorden för Norge och Sverige"? Då öppnades vägen
för henne, så hon kunde nå 'Abdu'l-Bahá och,
med det Louise kallade det, guldsked lyfta jorden.
Louise träffade 'Abdu'l-Bahá ett antal gånger i
USA. Hon sökte efter ord för att beskriva de högsta
lovorden över 'Abdu'l-Bahá. I hans närvaro blev allt
förändrat, och det var bortom förmågan att beskriva
i ord. En gång när hon träffade 'Abdu'l-Bahá
med några av vännerna, var himlen molntäckt, men just
där 'Abdu'l-Bahá satt var en tydlig solstråle. Det
såg så fint ut att Louise tänkte: "Den som ens
fick sitta där"! Sedan reste sig och gick 'Abdu'l-Bahá
och försvann mellan husen och Louise satte sig snabbt i den stolen.
Men ingenting hände.
När hon såg att 'Abdu'l-Bahá stod och tittade på
henne. Då skämdes hon och lämnade över stolen
till honom.
Åren i Sverige
Vid ett senare besök i Sverige år 1917 överlämnade
hon "Tablets of 'Abdu'l-Bahá" till Kungliga biblioteket
i Stockholm och Universitetsbiblioteket i Lund.
Efter August Rudd borggång år 1926 besökte Louise
M. Eriksson Anna Rudd i Värmland Östervallskog under en
vecka och de fick besök av en ung man, Kjellman, som studerade
bahá'í-tron hos dem. Han var en entusiastisk esperantist.
Vid det besöket, berättar Louise att hon tog tåget
till Oslo och stannade på varje station och affischerade bahá'í-broschyrer.
Senare, när Anna Rudd giftade sig med herr Palmgren, besökte
Louise dem i Villa Östervik, Rämen i Värmland. Där
arbetade äktaparet Rudd-Palmgren med översättningen
av "Kitab-i-Iqán" som publicerades i Helsingfors
1936.
Proklamation till Sveriges kronprins
Vid ett av sina besök gav Louise M. Eriksson "Bahá'u'lláh
och den nya tidsåldern" till många ledande personer
inom olika organisationer, bland annat till "Fred och frihet"-föreningen
i Stockholm. I Åsunden skrev den svenska författaren Birgit
Sparre en artikel om bahá'í-tron - kanske den första
artikeln vi känner till. Louise M. Erickson fick audiens hos
kronprins Gustav Adolf, sedermera kung av Sverige, och överräckte
honom Bahá'u'lláhs budskap (1).
Louise dog 12 oktober 1960 i Göteborg och begravdes bredvid en
annan bahá'í-pionjär Jenny Anderson.
Källor:
- Amelia Bowman, 4 februari 1954
- Paul Stolpe (Svenska Bahá'í Nytt)
- Ezzat Djazayeri
- http://www.bahai.no/315.0.html
(1) Louise hade audiens hos kronprinsen Gustav Adolf den 19:e mars 1935 och presenterade böcker och andra skrifter till honom. Aftonbladets kvällsupplaga, 21 mars 1935, rapporterade audiensen med rubrik: Perserprofet förutsade N.F.[ Nationernas Förbund], och Louise själv hedrades med titel Profetissa.
»En kort kronologisk sammanfattning av bahá’i i Sverige
