Berättelse om Hans barndom

Bahá'u'lláh tillhörde en mycket framstående släkt i Iran. Fadern hade tjänstgjort som rådgivare åt shahen. Bahá'u'lláh var därför mycket förmögen med tillgång till flera lantegendomar.

Redan i spädbarnsåldern tilldrog sig Bahá'u'lláh omvärldens intresse. Hans mor var så förtrollad av Honom att hon inte kunde behärska sin hänförelse över Hans beteende. ”Barnet skriker aldrig” brukade hon säga; ”Han är så olika ändra spädbarn som gråter och skriker och alltid är oroliga på skötbordet.
(’Abdul-Bahá ur Furutan, sid. 1)

Vid fem eller sex års ålder hade Bahá'u'lláh en dröm som Han berättade för sin far. I drömmen befann Han sig i en trädgård. Stora fåglar attackerade Honom från varje håll, men kunde inte åsamka Honom någon skada. Han gick därefter till havet och när Han simmade så anfölls Han av såväl fåglar från luften och fiskar i vattnet utan att Han blev skadad.

Hans fader kallade på en berömd drömtydare för att tolka drömmen. ’Denna drömmen visar ’ svarade drömtydaren, ’att Barnet kommer att bli grundaren av en stor Sak, och att all världens ledare och lärde kommer att attackera Honom, men kommer ej, i likhet med fåglarna och fiskarna inte kunna skada Honom. Han kommer att förbli segerrik över dem alla.
(Abdul-Bahá ur Furutan, sid 1)

När Bahá’u’lláh var sju år gammal så iakttog hans mor en dag Hans eleganta kroppshållning när han gick fram och tillbaka och hon anmärkte: ’Han är inte så lång. Hans far svarade: ”Det är utan betydelse. Är du inte medveten om Hans kapacitet och förmågor? En sådan intelligens! Och en sådan uppfattningsförmåga! Han är som en eldsflamma. Till och med i denna unga ålder överträffar han fullt utvecklade vuxna.
Alltid när svåra problem diskuterades och ingen annan tycktes kunna lösa dem så lade den ungdomlige Bahá'u'lláh fram lösningen. (Ishráq-Khávarí, ur Furutan, sid. 2)

I Yálrúd, i provinsen Mázindarán, hade en berömd koranlärare (mujtahid) vid namn Shayk Muhammed-Taqí omkring sig omkring ett tusen teologiska studenter som han undervisade och för vilka han ibland presenterade svåra problem. En kväll, när han var tillsammans med några av sina elever bad han dem förklara en speciell hadith (islamisk tradition om Muhammeds liv). De presenterade olika idéer vilka dock inte gjorde honom nöjd.

Bahá’u’lláh, som ibland stannade till i Yálrúd och som på håll var släkt med koranläraren var närvarande vid detta tillfälle och Shaykh Muhammad-Taqí inbjöd honom att deltaga och ge en förklaring. Det svar Bahá’u’lláh gav gjorde den store mannen helt stum. Följande dag förebrådde han sina elever: ’ I inte mindre än tjugofem år har jag undervisat och utbildat er. Ändå var ni totalt oförmögna att blottlägga betydelsen av hadithen, medan en ungdom utan turban (dvs. en person som inte genomgått någon teologisk utbildning) gav en sådan anmärkningsvärd förklaring.’ (Ishráq-Khávarí - ur Furutan, sid. 4)

Furútan, 'A.-A., (ed.). Stories of Bahá'u'lláh, George Ronald, Oxford, 1997.

Háqají Báqir's trädgård
Före Babs deklaration 1844, var Bahá'u'lláh bosatt i Teheran, men under sommarmånaderna stannade han ofta i Murgh-Mahallih i Shimrán och ibland reste Han till Tákur i Núr. Ett år tillbringade han sommaren i Murgh-Mahallih i en trädgård kallad "Háqají Báqir's trädgård. Han bodde där i ett trevåningshus med utsikt mot en liten sjö i vars mitt det låg en platt klippö omgiven av grönska. Ibland sattes det upp ett tält i mitten på denna och omkring 150 vänner brukade samlas i den lilla trädgården som omgav det. Den Välsignade Skönheten talade ofta om denna plats. ('Abdu'l-Bahá i ett brev till Bash´ír-Iláhí - ur Furutan, sid. 5)

Premiärministerns önskan
Den Välsignade Skönheten (dvs. Bah´'u'lláh) ägde en lantegendom i byn Qúch-Hisár nära Teheran som var uppmärksammad för dess angenäma klimat. En dag när premiärministern Hájí Mírzá Áqásí passerade genom byn blev han så fångad av egendomens skönhet att han bad Bahá'u'lláh att sälja den till honom. 'Om det enbart var min' svarade Bahá'u'lláh, skulle jag med glatt hjärta ha accepterat din önskan, ty denna flyktiga värld - än mindre denna lilla by - är i mina ögon utan värde och jag känner mig inte fästad vid den. Det finns emellertid andra, inklusive några minderåriga som delar den med mig. Rådpläg med dem om din avsikt; om de samtycker, gör vi som du önskar.' (Nabíl-i-A'zam, - ur Furutan, sid. 4-5).

Detta är ogranskat material.

Utskriftsvänlig sida