Härolden till en ny Gudsprofet
Bahá'í-eran
inleddes år 1844 med att Báb (1819-1850), en ung köpman från
Shíráz i södra Persien, framträdde med ett gudomligt budskap.
Báb lärde att en ny tidsålder av mänsklig enhet och framsteg
var nära förestående. Báb grundlade en egen religion med
nya lagar och en ny helig bok, Bayán, som ersatte Koranen. Hans huvuduppgift
var emellertid att bereda vägen för en Gudsprofet med ett ännu
mäktigare budskap, Bahá'u'lláh (1817-1892), som skulle ange
riktlinjerna för den nya ut vecklingen mot en enad värld. Báb
spelar således en liknande roll i förhållande till Bahá'u'lláh
som Johannes Döparen i förhållande till Kristus. En viktig skillnad
är dock att Báb är en självständig Gudsmanifestation,
varför Hans skrifter - liksom Bahá'u'lláhs - utgör heliga
skrifter för bahá'í- religionen.
Messianskt sökande
Vid
tiden för Bábs framträdande pågick ett febrilt religiöst sökande både i Persien
och i Västerlandet. Den första sökaren som erkände Báb var Mulláh Husayn som hade
sin bakgrund i Shaykhí-skolan - en moderniserande riktning av shi'a-islam. Sammanlagt
arton sökare leddes genom drömmar och visioner och på andra sätt till Báb och
erkände oberoende av varandra Hans anspråk. Dessa lärjungar kallades av Báb för
"Den levandes bokstäver". Bábs lära spreds som en löpeld över hela Persien och
kom att uppfattas som ett allvarligt hot mot den etablerade ordningen. Detta ledde
till att de religiösa och politiska ledarna iscensatte grymma förföljelser av
Báb och hans anhängare.
Báb förkunnar sin profetvärdighet
En
av Shahens främsta religiösa rådgivare skickades iväg för att undersöka Bábs profetiska
anspråk. Detta ledde dock till att han själv omvändes och blev en av Bábs ledande
förespråkare och sedermera avrättad för sin tros skull. Báb blev arresterad av
myndigheterna och offentligen utfrågad om sin lära. Han förklarade då öppet och
otvetydigt sin profetvärdighet och grundade sina anspråk på verser i Koranen och
profetior i shi'a-islams traditionella skrifter. Ingen av de närvarande höga religiösa
ledarna förmådde motbevisa honom. Ändå fängslades Han och fördes till ett otillgängligt
fängelse i Persiens norra bergstrakter.
Fängslad och avrättad
Myndigheterna
ville klippa av Bábs kontakt med sina efterföljare, men dessa kom snart vandrande
i en strid ström till det avlägsna fängelset. Báb fördes då till ett ännu mer
avlägset och otillgängligt fängelse, men mönstret upprepade sig och snart hittade
Hans vänner även dit. Slutligen blev Báb offentligt avrättad i Tabríz 1850. I
landsomfattande förföljelser mötte tiotusentals av hans efterföljare samma grymma
öde.
En tid för kvinnornas frigörelse
En av Bábs lärjungar
var Táhirih, en kvinna känd för sin vackra poesi, sitt skarpa intellekt, sin höga
etik och stora skönhet. Då hon kastade sin slöja, symbolen för kvinnans underkuvade
ställning, blev till och med hennes medtroende bestörta. "Förbi är fruktans och
underkastelsens dagar för Guds varelser," ljöd hennes ord. Detta skedde i Badasht,
Persien, år 1848 - nästan samtidigt som det första konventet för kvinnors rättigheter
hölls i New York. Även Táhirih led martyrdöden för sin tros skull, år 1852. Före
avrättningen yttrade hon följande ord: "Ni kan döda mig så snart ni önskar, men
ni kan inte stoppa kvinnornas frigörelse."
Senaste ändring 20090613: MMB