Världen 2002-05-01
Vi befinner oss idag i en ny situation som aldrig tidigare förekommit i historien. Under de senaste 150 åren har den tekniska och ekonomiska utvecklingen fört samman alla nationer i ett enda sammanhängande globalt system. För första gången i historien har det blivit möjligt att känna sig som världsmedborgare. Och inte bara möjligt - det har blivit en nödvändighet.
Den moderna tekniken har inte bara lett till förbättrade kommunikationsmedel, utan också till massförstörelse- vapen som hotar mänsklighetens själva existens. Den har lett till att vi förslösat jordens resurser och smutsat ned vår livsmiljö i en utsträckning som nått globala proportioner. Men vi får inte förlora hoppet.
Det finns, hävdar bahá'í-läran, en väg ut ur svårigheterna.
Folkens ökade beroende av varandra har lett till att de katastrofer som hopat sig blivit till en hela mänsklighetens angelägenhet och gjort globalt samarbete till ett villkor för överlevnad. De praktiska förutsättningarna för en utveckling mot en enad, fredlig värld finns redan. Det enda som egentligen hindrar oss är fördomar, misstro, rädsla och okunnighet.
Världsmedborgarskap
Idag inser allt fler människor att det som i grunden krävs för
en hållbar, rättvis världsordning, är en ny global
solidaritet, en anda av världsmedborgarskap som kan ersätta
och utplåna de fördomar kring ras, religion, nationalitet,
samhällsklass, vilka är upphovet till orättvisor, krig
och etniska konflikter.
Vi behöver en universell etik baserad på principen om mänsklighetens enhet. Denna princip kan sammanfattas i ett citat från bahá'í-skrifterna: Jorden är endast ett land och mänskligheten dess medborgare. Att i ord och handling verka för en sådan global etik - och på så vis främja utvecklingen mot en enad, fredlig värld - är bahá'í-rörelsens främsta uppgift.