|
Internationellt 2007-01-02
Världens bahá'íer knyter an till
det förflutna Israel
HAIFA, Israel (Reuters) - En del pilgrimer står tysta. Andra faller
ner på knä och ger väldoftande blomblad som offergåvor.
Det finns inget prästerskap, ingen predikan, ingen pressande trängsel
av troende. Den stillsamma bahaipilgrimsfärden till Det Heliga Landet
fokuserar på enskild bön och meditation och liknar ingen annan
i en region som så länge slitits mellan stridande religioner;
religioner som, ofta högljutt och ibland våldsamt, stridit
om hjärtan, sinnen och land.
"Det var en andlig resa för mig", sade Mutale Salimu Hobbs,
30, från Zambia i södra Afrika. "Det var en storartad
upplevelse med människor som kom samman i enhet", sade hon på
Karmelberget, bahairörelsens världscenter ovanför den livliga,
israeliska hamnstaden Haifa. Instiftad på 1800-talet av en persisk
adelsman anses bahá'í bland en del lärde som ett sidoskott
av islam. Tron ser sig själv som en självständig religion
och dess 5 miljoner anhängare är spridda över mer än
190 länder. Bahá'íerna säger att deras religion
är bland de snabbast växande i världen, trots att värvningskampanjer
är förbjudna.
De troende förväntas dela sin tro med andra, men tänkbara
medlemmar välkomnas endast om de genom sina egna undersökningar
är övertygade om att det är rätt för dem att
bli bahaier. "Bahá'íer går en medelväg och
ser att religionens roll inte är att insistera på blind efterlevnad",
sade Douglas Moore, chef för bahaikontoret för allmän upplysning.
En central trossats är att människor borde arbeta för att
bygga ett globalt samhälle vilket förutsätter ett slut
på fördomar, full sexuell jämlikhet och utrotandet av
extrem fattigdom och rikedom. bahá'ís högkvartér
ligger nära kärnan i den svårbemästrade mellanösternkonflikten.
Tidigare i år blev Haifa ett huvudmål för de raketer
som avfyrades av hizbollahguerillan i södra Libanon och en del föll
nära de frodiga bahaiträdgårdarna och deras heliga platser.
"Under kriget kände jag att jag hellre ville vara här än
någon annanstans", sade Anja Nicke, en 33-årig frivilligarbetare
från Tyskland. "Det var väldigt rogivande att bedja vid
de heliga helgedomarna."
HELIGA PLATSER
De troende betraktar trons grundare, Bahá'u'lláh, som den
senaste i en rad profeter som omfattar Abraham, Moses, Buddha, Jesus och
Muhammed. Hans gravhelgedom nära den israeliska kuststaden 'Akká
(Akko, Acre) betraktas som religionens heligaste säte och ett centrum
för pilgrimerna. Bahá'u'lláh, arabiska för "Guds
härlighet", och hans efterföljare skickades i exil till
'Akká på grund av sin tro efter att ha blivit bannlyst från
sitt födelseland Persien, numera Iran. Haifas horisont domineras
av en annan bahaihelgedom - bronskupolen ovanför Bábs gravvalv,
en persisk köpman som av bahá'íerna anses vara Bahá'u'lláhs
förelöpare. Bahá'u'lláh var en av Bábs
lärjungar. Báb, som på arabiska betyder "Porten",
avrättades offentligt i 1800-talets Persien för vad som ansågs
vara kätterska läror. Trots en dominerande arkitektonisk närvaro
i Haifa håller sig den lilla klungan bahá'íer för
sig själva i staden med dess blandning av judar och araber. "De
har bidragit till stadens skönhet", sade den 63-årige
Haifabon Daniel Kaufman. "Men de är obundna när det gäller
att vara delaktiga i livet här."
DISKRIMINERING
Bahá'íerna säger att de fortfarande är föremål
för förföljelse och diskriminering i stora delar av det
i stort sett muslimska mellanöstern. "De utvecklas väl
i väst", sade Moshe Sharon som är professor vid Jerusalems
hebreiska universitet. "Men i mellanöstern är det en överlevnadsfråga
för bahá'íerna". Bahá'íerna beräknas
uppgå till 300 000 i Iran, där deras tro betraktas som kättersk
av landets religiösa ledare. Bahá'íerna och mänskliga
rättighetsgrupper säger att hundratals trosanhängare har
fängslats och avrättats sedan den islamska revolutionen 1979.
Regeringen förnekar att de har häktat eller avrättat människor
på grund av deras tro.
Bahá'íerna säger att de även diskrimineras i Egypten
där anhängarna uppgår till 2000 personer. Den palestinske
presidenten Mahmoud Abbas som anklagas för att vara bahá'í
av sina motståndare var snabb att förneka detta och bekräfta
sin muslimska tro. Samtidigt som Bahá'u'lláh instruerade
sina anhängare att inte grunda ett permanent samfund i Det Heliga
Landet arbetar 700 volontärer från hela världen som övervakare
vid dess helgedomar.
Haifa är också hemort för "Universella Rättvisans
Hus", trons globala regerande råd. "Vi har en syn på
framtiden som är ljusare och vi arbetar för hela mänskligheten",
sade frivilligarbetaren Alfester Crim Jr., en Vietnamveteran från
Illinois som basar över säkerheten för bahá'íerna
i Haifa. Crim, 56, blev bahá'í medan han var amerikansk
polis. "Alla bevisen och den logik jag använde mig av som poliskonstapel
visade mig att det var det enda rätta att göra", sa han.
Eftersom det råder utrymmesbrist vid bahá'íernas heliga
platser tillåts endast 500 människor åt gången
att delta i pilgrimsfärderna till Haifa. De måste vänta
upp till sex år innan de kan komma och tillåts bara göra
återbesök efter att ha väntat ytterligare en femårsperiod.
Länk till artikeln 2006-11-27 i today.reuters.com »Pressmeddelanden |