Bahá'í-tron är en självständig religion med egna helgdagar och en egen kalender där året börjar vid vårdagjämningen i stället för vid midvintern. Svenska Bahá'í-samfundet önskar likväl alla en helg präglad av frid, vänlighet och gemenskap.
Bahá'í är den yngsta av världsreligionerna. Judendomen, kristendomen, islam och bahá'í är religioner med många likheter och de har alla uppkommit i ungefär samma del av världen. I tid skiljer det emellertid 3 000 år mellan judendomens stiftare Moses och bahá'í-trons upphovsmän Báb och Bahá'u'lláh. Alla religionerna har sin speciella bakgrund med berättelser om hur grundarna fick lida liksom om hur tron till slut triumferade. Därför har olika religioner sina egna högtider och helgdagar.
"Firar ni jul" är en fråga som ofta ställs till medlemmar av bahá'í-samfundet. I Europa och de båda amerikanska världsdelarna, där kulturen har en kristen bas även om många är agnostiker, brukar de bahá'í-troende svara så här:
- En del av oss firar jul av respekt för nära släktingar som har julen som en kär tradition eller för att vi är den enda bahá'í-familjen i en omgivning där alla andra barn har gran och julklappar hemma hos sig.
Shoghi Effendi, som var sondotterson till bahá'í-trons grundare Bahá'u'lláh och bahá'í-trons Beskyddare mellan 1921 och 1957, har dock i ett svarsbrev (1938) till en troende skrivit:
- Det är att föredra, och dessutom mycket lämpligt, att bahá'í-troende i förhållande till varandra upphör att iaktta sådana högtider som jul och nyår och i stället samlar festligheterna till Ayyám-i-Há och Naw-Rúz.
Bahá'í-troende skickar således inte julkort till varandra, och de samlas inte för att fira nyår kvällen den 31 december utan om aftonen den 20 mars (Naw-Ruz).
Då bahá'í-året består av 19 månader med vardera 19 dagar läggs fyra dagar till, för att året ska få sina 365 dagar. Dessa inskjutna dagar kallas Ayyám-i-Há (Guds innersta naturs dagar) och infaller 26 februari - 1 mars. Ayyám-i-Há är dagar av firande, välgärningar gästfrihet och gåvor. Ayyám-i-Há-gåvorna kan sägas vara bahá'í-trons motsvarighet till julklappar, men bahá'íerna slipper den frustration som många kan känna i december när julen närmar sig och julklapparna ännu inte är inhandlade.
Eftersom Jesus även för bahá'íer är en budbärare från Gud och en mycket viktig person, delar de sin omgivnings önskan om frid och godhet under julen. Även om det inte alls är säkert att Jesus föddes den 25 december, accepterar bahá'íerna i likhet med de kristna att just detta datum valts för att fira Sonens ankomst till världen
- Bahá'u'lláh kallar Jesus både för Sonen och för Anden i sina många skrifter.
Det berättas i boken The Chosen Highway (Lady Blomfield) att Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá - som bahá'íerna kallar "Mästaren" eftersom Han anses ha levt ett perfekt bahá'í-liv - under Sin vistelse i London 1912 blev inbjuden till ett julspel som miss Alice Buckton hade satt upp i den gotiska kyrkan Westminster Abbey. Detta var första gången som den 68-årige'Abdu'l-Bahá, som i likhet med Sin Far levt ett liv präglat av fångenskap och förtryck, såg ett skådespel överhuvudtaget. Mästarens ögon var fulla av tårar under den scen som visade de umbäranden och den trötthet och svält som drabbade den Heliga familjen under deras flykt undan Herodes.
Sammanställning: Stefan Back
Källor:
* The Official Website of the Bahá'ís of the United States (http://www.bahai.us/Jesus-Christ)
* Svenska Bahá'í-samfundets portal (http://www.bahai.se/abc/index.htm)
* OCEAN Bahá'í Research Library