FN-deklarationen om religiös tolerans högtidlighållen i Prag, 25 november 2006.

"I dessa dagar lever vi i en globaliserad värld", sade Piet de Klerk, Nederländerna. "Detta medför att olika kulturer och trosriktningar möts mer frekvent och på närmare håll än förr i tiden."

FN-deklarationen om religiös tolerans förhandlades fram för 25 år sedan, när frågan om religions- och åsiktfrihet präglades av den ideologiska motsättningen mellan kommunismen och Västerlandet, men som Piet de Klerk sade, är denna deklaration idag ändå till hjälp i hanteringen av de utmaningar, som de globala olikheterna ställer oss inför. Detta beror på att den grundar sig på övetygelsen hos många människor att tros- och åsiktsfriheten i sig själv erbjuder en framkomlig väg för att bekämpa intolerans.

"Alla människors rätt till tankefrihet, åsiktsfrihet och religionsfrihet är universell, vilket det samfällda antagandet av Deklarationen om religiös intolerans visade redan år 1981," sade Ms Gaer vid FN-kommissionen för internationell religiös frihet. "Beklagligtvis begår man ständigt övergrepp mot denna universella rättighet över hela världen."

Bland de andra talarna fanns Diane Alai, Internationella Bahá'í-samfundets representant vid FN i Geneve. Hon deltog i en arbetsgrupp och gjorde tillsammans med Ms Jahangir en presentation om rätten att "byta" religion. Även om deklarationen inte direkt använder ordet "byta", så är det underförstått i det kapitel, som säger att envar har frihet att själv välja religion eller tro. Ms Jahangir påpekade också att andra FN-fördrag och uttalanden tydligt förträdde denna rättighet.

Ms Alai sade att det är av "praktisk betydelse" att rätten att byta religion vidhålles. Att förneka någon denna rätt öppnar nämligen vägen för att också neka denne alla andra rättigheter i deklarationen och i andra internationella fördrag.

Ändå upprätthålls inte alltid rätten att byta religion, sade Ms Alai, beroende på att en del regeringar idag vill bevara populariteten som kommer från en statsstödd religion, och därför begränsar de med lagar och regler denna rättighet.

Hon sade vidare att detta kan ha livsavgörande betydelse i en del länder, där byte av religion betraktas som apostasi (ö.a. gudsförnekelse eller avfall från den rätta läran) och enligt vissa tolkningar av religionens lagar kan bestraffas med döden. Ms Alai pekade speciellt på situationen i Iran och Egypten, där bahá'íer utsätts för förföljelse och diskriminering för sin tro, och där de har klassats som gudsförnekare eller avfällingar - ett "brott" som i Iran kan bestraffas med döden.

"Folk får erkännande och respekt för att de riskerar fängelse, tortyr eller dödsstraff på grund av sina politiska åsikter, men detta har hittills uppmärksammats föga när det gäller religiös tro." sade Ms Alai.

Till slut antog församlingen en resolution med titeln "Pragdeklarationen om frihet till religion eller tro". "Vi anser det väsentligt för regeringar och internationella organisationer, såsom FN och olika religiösa organisationer, att ge prioritet till skyddet av religions- och trosfriheten och till utplånandet av alla slag av intolerans och diskriminering grundad på religion eller tro," lyder texten i Pragdeklarationen.
(Förkortad svensk version)

Vill du träffa bahá'íer i Sigtuna kommun för att samtala om dessa och andra frågor så skicka ett meddelande till oss eller ring 08-591 11677.

Skicka oss dina kommentarer!

Tipsa gärna dina vänner om bahá'í-tron!