
Bahá'u'lláh lär att människan har en odödlig själ. Men bahá'í-läran omfattar inte tron på reinkarnation eller själavandring. Fastän själen fortsätter att utvecklas efter den kroppsliga döden, sker detta på ett andligt plan, helt annorlunda än det materiella.
Om denna värld säger Bahá'u'lláh: "Världen på andra sidan är lika olik denna värld som denna värld är olik barnets när det fortfarande befinner sig i moderns liv. Då själen når Guds närvaro skall den anta den skepnad som bäst passar dess odödlighet och är värdig dess himmelska boningsplats."
Fastän människans själ, oavsett om hon varit troende eller inte, fortsätter att existera efter det att döden inträtt, är dess fortsatta liv beroende på de goda eller dåliga karaktärsdrag den utvecklat under jordelivet. Uttryck som "himmel" (eller "paradis") och "helvete" är symboler för själstillstånd, då själen närmar sig respektive är avlägsen från Gud.
Dessa tillstånd, som kan variera i olika grader, bestäms av i vilken utsträckning själen lyckats förvärva gudomliga egenskaper. Så säger `Abdu'l-Bahá: "Den andra världens belöningar är den fulländning och frid, som uppnås i de andliga världarna, sedan man lämnat denna världen...
På samma sätt består den andra världens bestraffningar i...att bli berövad dessa enastående gudomliga välsignelser... Den som berövats dessa gudomliga förmåner betraktas av sanningens folk som död, fastän han lever vidare efter döden."