Låt Guds kärleks låga brinna klart i era strålande hjärtan. -Bahá’u’lláh

Inte ett år till

I år är det 9 år sedan Yaran fängslades på ogiltiga grunder och de har nu ett år kvar av sina fängelsestraff, förutsatt att det iranska rättsväsendet håller vad det lovat. Därför pågår det nu en internationell kampanj för att lyfta Yarans situation i hopp om att strafftiden inte utökas.

Den 5 mars 2008 blev Mahvash Sabet, en lärare och tvåbarnsmor, arresterad efter att ha blivit kallad till Mashhad för att diskutera några frågor rörande en bahá’í-begravning. Hon har alltsedan dess varit fängslad, varav 175 av dessa dagar tillbringades i isoleringscell.

Två månader senare, den 14 maj, blev sex andra framstående personer i det iranska bahá’i-samfundet fängslade i det ökända Evin-fängelset. Detta efter att de tidigt på morgonen arresterats i samband med räder mot deras hem. De sex personerna var Fariba Kamalabadi, Jamaloddin Khanjani, Afif Naeimi, Saeid Rezaie, Behrouz Tavakkoli och Vahid Tizfahm.

Dessa fem män och två kvinnor var medlemmar i en grupp kallad Yaran-i-Iran, eller Vännerna i Iran. Syftet med denna grupp var att på nationell nivå se till det iranska bahá’í-samfundets behov och utgöra ett ledande organ i avsaknaden av formell ledning i form av ett nationellt råd.

Anledningen till att det iranska bahá’í-samfundet saknar ett nationellt råd är att de tidigare demokratiskt valda råden blev avrättade i kölvatttnet av den islamiska revolutionen 1979.

Efter att ha varit fängslade i ca 20 månader utan rättegång, påbörjades till slut en rättegång den 12 januari 2010. Under sin långa väntan på rättvisa hade de sju fängslade bahá’íerna knappt fått en timma med sitt juridiska ombud och fått utstå mentala och fysiska mödor. De anklagades bland annat för spioneri, propaganda gentemot den islamiska staten och upprättandet av en illegal administration - anklagelser de alla kategoriskt nekade till.

Deras brott är dock inget annat än att vara medlemmar av bahá’í-tron, en religion som varit föremål för systematiskt, statsunderstött förtryck sedan den iranska revolutionen 1979.

I mångt och mycket var rättegången mot Yaran en rättegång mot hela Irans bahá’í-samfund på dryg 300 000 bahá’íer. Under de senaste trettio åren har mer än 200 bahá’íer dödats och fängslats och tusentals mer har blivit av med sina jobb, rätten till utbildning och frihet att utöva sin religion.

Anklagelserna som riktas mot Yaran är också kännetecknande för den typ av falska anklagelser och desinformationskampanjer som den iranska regimen under årtionden har använt sig av för att smutskasta bahá’íerna.

Rättegången mot de sju bahá’í-ledarna avslutades den 14 juni 2010, efter sex korta sessioner som karaktäriserades av bristande hänsyn till rättslig stringens.

Domen på 20 år för var och en av de svarande möttes av indignation och fördömanden runt om i världen. En månad senare tog appellationsdomstolen tillbaka tre av anklagelserna och lindrade domarna till tioåriga fängelsestraff. I mars 2011 blev dock fångarna varse om att deras ursprungliga domar hade återställts. Trots återkommande anhållan har varken fångarna eller deras juridiska ombud någonsin tagit del av officiella kopior på den ursprungliga domen eller överklagandet.